Veckans oväntade byråkratord

Vissa har byråkratiskan i blodet. En av dem är webbredaktör på xxl.

"Rör din hänvändelse webbshoppen?"

Om man har byråkratiskan pumpande i ådrorna så tycker man kanske att hänvändelse passar ihop med sport, vildmark och sjöar i kvällsljus. Vi andra håller inte med. Därför är det alltid en bra idé att låta någon annan läsa innan man publicerar.

Vådan av hastiga ämnesbyten eller Vad gör Anders Borg i djungeln?

I går var det söndag och jag funderade på om jag skulle se Agenda på SVT. På min tv kan man få upp information om programmen i förväg genom att trycka på en smart liten knapp, så jag gjorde det.



Men vänta nu, vad står det egentligen? Ska Anders Borg och Magdalena Andersson ha sin duell i djungeln? Och under vilka omständigheter? Nej, det ska de så klart inte. SVT är visserligen inte främmande för dokusåpor, men jag tror inte att Anders Borg har tid.

Det här är ett klassiskt syftningsfel, och det blir roligt. Men vad hände, och hur kan man undvika det?

Vi fogar texten till vår befintliga kunskap

När vi läser hämtar vi upp ny kunskap ur texten och fogar in den i vår befintliga kunskap om ämnet. Vi bedömer hela tiden om textens påståenden är gamla eller nya, sannolika eller osannolika, och om de passar ihop med det vi redan vet eller om vi måste lära om. 

Därför inser vi snabbt att det är mycket osannolikt att Anders Borg och Magdalena Andersson hålls fångna i djungeln. Påståendet passar så illa med vår befintliga kunskap att vi skrattar till, av överraskning. Några sekunder senare inser vi ju att det inte alls skulle vara roligt om Anders Borg och Magdalena Andersson faktiskt hölls fångna och misshandlades, och det är absolut inte roligt att rohingyaflyktingarna gör det.

Förvarna om att texten byter ämne – men hur?

Hur uppstod syftningsfelet? Genom att texten bytte ämne utan att berätta det, och dessutom använde det stilistiska greppet att först använda ett pronomen och avsluta med att visa vem pronomenet syftade på. Hastiga och oannonserade ämnesbyten stör läsningen, men det finns flera sätt att undvika dem.

Använd rubriker

Texten hade fungerat bra om den hade haft rubriker, t.ex. så här:

Duell inför valrörelsen
De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson.                                                                          
Dokumentär av Folke Rydén
De hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén om de förföljda rohingyaflyktingarna.

Nu ser vi att det kommer ett nytt ämne genom att bara titta på texten. Inget syftningsfel.

Gör nytt stycke

Även en styckesbrytning utan rubrik skulle ha hjälpt. Då skulle vi ha varit beredda på att "de" kanske inte syftade på förra stycket, även om vi hade behövt fundera:

De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

De hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén om de förföljda rohingyaflyktingarna.

Funkar det? Kanske inte. Låt mig återkomma till det här alternativet.

Använd språket

Om man av tekniska skäl inte kan använda rubriker eller ens göra nytt stycke (trots att man kan åka till månen o.s.v.) så måste man markera ämnesbytet med ord, t.ex. så här:

De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Dessutom: De hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén om de förföljda rohingyaflyktingarna.

Man kan så klart också nöja sig med att göra så här:

De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. De förföljda rohingyaflyktingarna hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén.

I det sista alternativet blir vi dock fortfarande överraskade av ämnesbytet (vid "De förföljda rohingyaflyktingarna"), men vi upptäcker det direkt och undviker att missuppfatta texten. Läsaren blir störd, men skrattar inte. 

Använd språket och gör nytt stycke

Nu när vi har tagit bort det stilistiska greppet med ett inledande pronomen så fungerar det mycket bättre att göra nytt stycke:

De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson.

De förföljda rohingyaflyktingarna hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén.

Gör en punktlista

Om det är få saker som ska räknas upp, t.ex. några ämnen till kvällens Agenda, så kan man också använda en punktlista:

• De politiska huvudalternativen klarnar inför valrörelsen. Duell mellan finansminister Anders Borg (M) och Socialdemokraternas Magdalena Andersson. 
• De hålls fångna i djungeln, misshandlas och tvingas betala lösen för att bli fria. Skakande reportage av dokumentärfilmaren Folke Rydén om de förföljda rohingyaflyktingarna. I studion Jens Orback, generalsekreterare i Palmecentret. 
• Internationella ekonomer anklagar riksbanken för att strypa den svenska ekonomin. Vice riksbankchef Cecilia Skingsley bemöter kritiken mot för höga räntor. 
• Populärt med partiledardebatter inför höstens val - men blir väljarna klokare av det? Reportage om nya trenden. 

Undvik syftningsfel med hjälp av röd tråd

Syftningsfel uppstår ofta, men inte alltid, när läsaren börjar läsa en mening i tron att den handlar om något annat. De kan också uppstå när en mening byter ämne någonstans i mitten. Den typen av syftningsfel undviker man om man arbetar aktivt med textens röda tråd. Hur du gör det kan du t.ex. läsa mer om här: Två tips för att få flyt i texten och här: Hur hänger det ihop?

Vad är det du vill? Eller: Texter är ointressanta

Innan man skriver en text finns det en sak man måste ha klart för sig: Texten i sig är helt ointressant. Jag vägrar diskutera texter innan jag vet vad de ska användas till.

Varför har de anställt dig?

Även om du skriver texter hela dagarna är det knappast det du är anställd för att göra. Låt oss titta på några andra branscher. En rörmokare är inte anställd för att byta ut rörkopplingar. Han är anställd för att få vatten och avlopp att fungera. En travtränare är inte anställd för att göra enskilda övningar med en häst. Hon är anställd för att få hästen att vinna. Och du lär inte vara anställd för att producera texter. Du är anställd för att (fyll i själv här). Vad är det du vill uppnå och varför har din arbetsgivare anställt dig? Först när du vet det kan du avgöra om dina texter är bra eller inte.

Vad ska du få gjort?

Du vill få saker gjorda, eller hur? Det är nästan alltid det som det handlar om. Att få saker gjorda. Du skriver fakturor för att dina kunder ska sätta in pengar på ditt bankgiro. Du dokumenterar för att ditt företag ska gå igenom revisionen. Du skriver brev till privatpersoner för att de ska skicka in papper så att du i din tur kan handlägga deras bygglov/försäkringsärende/deklaration på rätt sätt. Om man hårdrar resonemanget (och det tycker jag att man ska göra) så brukar det sluta med att man finner sig vara en kugge i ett maskineri som antingen ska uppnå vinst åt aktieägare eller skapa ett gott samhälle åt en viss grupp människor. Till exempel alla som bor i Sverige eller i kommunen.

Vad är det du vill? Vilka bollar ska dina texter sätta i rullning?

Vilka texter behöver du?

Nu kan vi börja diskutera texter. Till att börja med: vilka texter behövs? Vilken kommunikation behövs och vilken ska ske på telefon, öga mot öga respektive i skrift? De texter som vi kommer överens om, när ska de skrivas och skickas? Kan de standardiseras? Hur ska de kopplas samman med arbetsprocesserna? Hur ska de återanvändas och hur ska vi förbereda dem för det?

Hur ska texten se ut?

Och till slut kan vi börja diskutera innehållet, strukturen och utseendet, kanske till och med språket. Nu kan vi diskutera texterna. Men alltid först: vad är det du vill?