Klarspråk handlar inte om språk

Klarspråk handlar inte om språk. Det är min viktigaste lärdom från Begriplex, en konferens för Sveriges klarspråksarbetare som Ess arrangerade i fredags (mer om Ess och Begriplex nedan).

Språklagen handlar om språk
Egentligen är det mycket förvirrande. Klarspråk fick en stärkt ställning för drygt två år sedan då språklagen kom. Språklagen slår fast att svenska ska vara huvudspråk i Sverige och att det finns ett antal minoritetsspråk. Här finns också den så kallade klarspråksparagrafen, paragraf 11. Den säger att "språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt". Ytligt sett handlar den paragrafen om språk och passar in i en lag som handlar om språk, men om man vänder och vrider på den lite så inser man att formuleringen egentligen är olycklig. Klarspråk handlar inte om att språket ska vara begripligt. Det är kommunikationen som ska vara begriplig, och för att man ska uppnå begriplig kommunikation krävs mycket mer än bra språk.

En kontakt med kommunen kan innebära tre kontakter med kommunen
Ett bra exempel på obegriplig kommunikation lånar jag från Anna Hass på Expressiva. Hon påpekar att en person som ska starta en restaurang i Stockholm måste ha tre separata kontakter med tre olika enheter inom kommunen: en för att få laga och sälja mat i lokalen, en för att få servera alkohol och en för att få ha en uteservering. Ponera att alla handläggare på kommunen använder vårdat, enkelt och begripligt språk. Kommunikationen kan ändå aldrig bli helt begriplig, för själva det faktum att man måste kommunicera med tre personer är obegripligt (man måste också adressändra till alla tre enheterna om man flyttar).

Kommunikationen är logisk för kommunen men inte för medborgaren, eftersom den följer kommunens organisationsstruktur i stället för medborgarens behov. För medborgaren är ju kommunen en enda enhet.

Kommunikation ska lösa uppdrag
Varför följer kommunikationen kommunens organisationsstruktur? Är det så att kommunikationen är till för kommunens skull? Nej, det är den ju inte. Kommunen har i uppdrag att skapa goda förutsättningar för medborgarna, bland annat för företagare som vill etablera sig i kommunen, och det är för att fullfölja det uppdraget som kommunikationen finns.

Klarspråk är den kommunikation som löser uppdraget smidigast
Och här kommer min poäng: Klarspråk är den kommunikation som smidigast löser uppdraget. Först när kommunikationen organiseras så att den underlättar för den blivande restaurangägaren kan kommunen tala klarspråk. Så länge kommunen talar med tre munnar kan det inte komma klarspråk ur någon av dem. Språket är en underordnad del av den begripliga kommunikationen.

Jag kommer att skriva mer om min syn på klarspråk och språk, och på klarspråk och text. För tillfället nöjer jag mig med att få ur mig det här, att klarspråk handlar om att skapa en mottagaranpassad och effektiv kommunikation, och att klarspråksarbetet måste börja i organisationen och inte i texterna.

Läs mer om Ess, Begriplex, språklagen och Expressiva
Ess är föreningen för Sveriges examinerade språkkonsulter i svenska, där jag är ordförande. Läs mer om oss på www.språkkonsult.se. Läs mer om konferensen Begriplex på www.begripex.se. Där kan du också läsa mer om språklagen.

Anna Hass, som jag lånar exemplet från, är en av Sveriges smartaste språkkonsulter. Besök gärna hennes företagswebbplats: www.expressiva.se.